Fuck you Stephen King.
När jag var liten var jag rädd för ALLT. Nu snackar vi inte bara om de typiska barndomsfarhågorna som monster under sängen och mördare i källaren utan verkligen A-L-L-T. Jag kunde inte bada i djupa delen av poolen för det kunde finnas hajar. Vid 7 års ålder skolkade jag från skolan av rädsla för att bli smittad av Ebola virus. Jag rekade skyddsrummet i källaren med jämna mellanrum utifall att det skulle bli ett tredje världskrig.
Men det fanns inget som skrämde mig så mycket som clownen i 'DET'. Han förstörde my fucking childhood. I varje mörk vrå, i varje skugga såg jag den sketna clownjäveln. Att hjälpa mamma med tvätten var psykisk terror för jag kunde bara tänka på scenen där jäveln kikar fram mellan lakanen innan han käkar upp den där ungen.
Första gången jag såg 'DET' var jag väl runt 6 år. När jag var 15 tog jag mod till mig och såg filmen för andra gången i mitt liv. Fattade verkligen inte vad det var som halvt skrämt livet ur mig som barn.
Förra året köpte jag boken. Holy fucking Jesus. 1339 sidor ren terror. Nu snackar vi inte lätt obehag utan REN TERROR, ni vet typen där man inte vågar släcka lampan och ha fötterna utanför täcket. Jag kommer ihåg att jag var så inne i boken att när morsan kom in genom dörren för att fråga om jag ville ha kaffe skrek jag bara rätt ut och mamma bara glodde på mig och jag sååååg i hennes ögon att hon tänkte "My child is a crazy person".
Plockade upp boken igår igen när jag hade svårt att sova. Ha... hahahaha....HAHAHAHA. Tror ni det blev lättare att somna efter det? Låg med taklampan OCH sänglampan tänd och bara väntade på att graderobsdörrarna skulle öppnas....
Men det fanns inget som skrämde mig så mycket som clownen i 'DET'. Han förstörde my fucking childhood. I varje mörk vrå, i varje skugga såg jag den sketna clownjäveln. Att hjälpa mamma med tvätten var psykisk terror för jag kunde bara tänka på scenen där jäveln kikar fram mellan lakanen innan han käkar upp den där ungen.
Första gången jag såg 'DET' var jag väl runt 6 år. När jag var 15 tog jag mod till mig och såg filmen för andra gången i mitt liv. Fattade verkligen inte vad det var som halvt skrämt livet ur mig som barn.
Förra året köpte jag boken. Holy fucking Jesus. 1339 sidor ren terror. Nu snackar vi inte lätt obehag utan REN TERROR, ni vet typen där man inte vågar släcka lampan och ha fötterna utanför täcket. Jag kommer ihåg att jag var så inne i boken att när morsan kom in genom dörren för att fråga om jag ville ha kaffe skrek jag bara rätt ut och mamma bara glodde på mig och jag sååååg i hennes ögon att hon tänkte "My child is a crazy person".
Plockade upp boken igår igen när jag hade svårt att sova. Ha... hahahaha....HAHAHAHA. Tror ni det blev lättare att somna efter det? Låg med taklampan OCH sänglampan tänd och bara väntade på att graderobsdörrarna skulle öppnas....
Kommentarer
Trackback
